Så nu var det dags för Ute-SM. Jag har kommit hem från
Kroatien och tagit mig ner via flyg till Skummeslöv, som ligger precis bredvid
Båstad. Mitt antagligen sista SM. Jag är väldigt nervös, vet att det kommer bli
några tungt känslosamma dagar och jag hoppas verkligen att jag ska klara att
spela min singel som är mitt mål. Nu när jag fått veta att min skada troligtvis
inte alls kommer försvinna så har det ändrat min syn på mina mål.
Söndag 12 augusti
Min singel är mot en tjej som heter Emmy Berglund, en riktigt duktig tjej som
varit bland toppen i Sverige i flera år. Det här var match nummer två då jag
vann den första på WO (walk over). Jag har aldrig mött henne så jag har inget
eget minne av hennes spelstil att gå på. Min strategi är att gå in, spela mitt
spel och ha kul. Jag vill klara att spela hela matchen och resultatet är inget
jag bryr mig om.
Uppvärmning: löpning och mycket stretch
Matchen startade och vi bollade in. det var första matcherna för dagen så prick
08.00 började vi spela. Mina slag kändes bra, allt från serven till forehand
och backhand. Det enda som jag kände inte riktigt hängde med var som vanligt
mina ben/vader/fötter. Det blev bra spel, långa dueller med varierat spel. Dock
så fick jag större och större problem med bollar långt ut i hörnen och stoppbollar
ju längre matchen pågick. Jag kämpade igen det hela, använde kylsprej i
sidbytena för att få ner temperaturen och stilla smärtan men den kom snabbt
tillbaka efter någon till minuts spel.
Efter att ha kämpat i många game förlorade jag matchen. Det var
en jämn match och tyvärr var det mina krampande vader som jag förlorade på. När
man inte kan prestera eller ens slå en riktig serv med tanke på att jag inte
kunde trycka ifrån helt med mina fötter så är det svårt att vinna de avgörande
bollarna. När jag tittar tillbaka på matchen så är jag nöjd. Jag gjorde allt
jag kunde och tyvärr räckte det inte, men jag nådde mitt mål och lyckades i alla
fall spela hela matchen.
Tisdag 14 augusti
Uppvärmning: mjukgörande stretching
Idag var det dags för dubbel. Jag skull egentligen inte spela dubbel men då
Beata, en tjej från min klubb, stod utan dubbelpartner då hennes skadat ryggen,
så sa jag ja till att spela. Jag har riktigt ont i mina vader efter min singel
så jag vet att jag inte borde spela en till match men jag hade så svårt att
säga nej så jag hoppade in som reserv.
Vi mötte Sverige ettan och Sverige trean så motståndet var det tuffaste som vi
kunde få. När vi låg under med 0-5 så bröt vi matchen, jag haltade och hade då
svårt att ens stödja mig på foten. Som en reflektion av matchen är jag ändå
nöjd, jag servade två game och de gamen var de jämnaste under de gamen vi
spelade. Jag höll stången mot de vi spelade mot riktigt bra och det gav mig en
liten ”ego boost” då det var som en bekräftelse av att jag är duktig på att
spela tennis även fast jag är så pass illa skadad som jag är.